Lidingöbanan - rederi och järnväg med spårvagnar
Lidingöbanan förser invånarna på Lidingö i norra Stockholm med en spårbunden anslutning till tunnelbanan. Från Gåshaga brygga längst ut i öster, längs den södra delen av ön, går banan till Ropsten. Lidingöbanan, som är 9,2 kilometer lång och har 14 stationer, är en järnväg, trots att den trafikeras av de gamla spårvagnarna från 40-talet. Varje dag görs cirka 9 000 resor med Lidingöbanan, som leds från trafikledningen intill AGAs fabriksområde i Larsberg där också vagndepån ligger.
På samma sätt som Saltsjöbanan utgjorde Lidingöbanan en del i exploateringen av Lidingö till badort och villastad i början av förra seklet. Banan öppnades i flera etapper med början 1914 och hade sin längsta sträckning mellan Gåshaga och Humlegården i Stockholm åren 1925 – 1967.
Initiativtagare till Lidingöbanan var bland andra Gustaf Dahlén, grundare av företaget "Gasaccumulator", numera AGA. AGA-fabriken behövde en järnväg dels för att transportera arbetare till fabriken, dels för att transportera gods ut i världen. Godstrafiken på Lidingöbanan pågick till 1983 och bland godskunderna märktes även Margarinbolaget i Gåshaga och Svenska Shell vid Rasta.
Lidingö hade åren 1907 till 1971 även en norra bana till Kyrkviken. Spårvagnarna på norra Lidingöbanan färjades under åren 1909 - 1913 över vattnet mellan Lidingö och Ropsten. Norra banan lades dock ned för att ge plats för nya Lidingöbron 1971.
Lidingöbanan är spårvägen som blev järnväg. Genom Kungl Maj:ts koncession år 1947 för nytt dubbelspår mellan Aga och Baggeby ändrades nämligen banans status från spårväg till järnväg. En bidragande orsak var två domar i Högsta domstolen rörande olyckshändelser där rätten konstaterade att de båda Lidingöbanorna, i rättsligt hänseende och med avseende på personalens ansvar, var att betrakta som järnvägar.
Våren 2001 förlängdes Lidingöbanan till det nya bostadsområdet vid Gåshaga brygga dit den även gått tidigare. Vid den nya stationen ansluter waxholmsbåtarna till tågen. I planeringen ingår också att byta de gamla vagnarna till nya av snabbspårvägsmodell inom några år. Långsiktigt kan det även bli aktuellt att sammankoppla Lidingöbanan med det övriga framtida snabbspårvägsnätet.